Vår historia

STATSKALENDERNS FÖRFÄDER

Statskalendrar har sin grund i 1600-talets europeiska ämbetsmannamatriklar, ett anmärkningsvärt exempel är Almanach royal vars föregångare utgavs för första gången år 1683 av Laurent d’Houry och som får Ludvig XIV:s stöd från år 1699 varpå den första upplagan av Almanach royal utgavs år 1700. Två andra kalendrar som publiceras samtidigt och konkurrerar med Almanach royal är Calendrier de la Cour och État de la France, båda kalendrarna läggs ner under 1700-talet, Almanach royal klarar sig fram till år 1919 innan även den läggs ner.

År 1728 ges den första adresskalendern ut över ämbets- och tjänstemän i Stockholm, Den nu för tiden florerande widtberömde kongl. Residencestaden Stockholm, av Andreas Joachim von Henel. Efter utgivningen av adresskalendern fick von Henel Fredrik I:s tillstånd att ge ut en ämbetsmannamatrikel över hela Sverige, ämbetsmannamatrikeln utgavs ett år efter den första adresskalendern och bar namnet Det anno 1729 florerande Swerige. År 1934 skulle bli första gången termen Statskalender användes, detta i form av Stockholmske Stats Calender, vilket var en kalender och inte en ämbetsmannamatrikel. Det skulle dröja fram till år 1736 innan nästa upplaga av Det florerande Swerige utkom, Det anno 1735 florerande Swerige. Anledningen till varför den andra upplagen tog sju år innan den utgavs är tillskrivs att Andreas Joachim von Henel haft svårt att få myndigheter att utge uppgifter angående anställda, men år 1735 lyckats få ett kungligt brev på att ämbetsmännen var skyldiga att utge uppgifter till kanslikollegium.

von Henel skulle efter Det anno 1735 florerande Swerige lämna ämbetsmannamatrikel utgivning och två stycken ämbetsmannamatrikler lämnades i Det florerande Swerige:s ställe. Hof-Calender, ett referensverk över Europas kungafamiljer som utgavs årligen mellan år 1737 och år 1741 och Historisk Almanach, ett referensverk över Europas kungafamiljer och underrättelse om Sveriges dåvarande stat som utgavs årligen mellan år 1738 och år 1748. År 1747 fick Vetenskapsakademin ensamt privilegium att utge almanackor och övertog därför i utgivningen av både Hof-Calender och Historisk Almanach. År 1760 skulle Stockholms historiske calender utkomma och bli en tredje kalendern utgiven av Vetenskapsakademin. År 1796 skulle det föreslås att de tre kalendrarna skulle slås ihop till en enda, ett förslag som nekades av Hertig Karl.

DEN MODERNA STATSKALENDERNS UPPKOMST

År 1813 framkom en enhetlig publikation med namnet Sveriges statskalender. Under perioden 1816–1876 utgavs den statligt bekostade statskalendern med titeln Sveriges och Norges statskalender detta med hänsyn till unionen. Från år 1749 till 1973 ansvarade Kungliga Vetenskapsakademien för utgivningen av Sveriges statskalender. Från och med år 1974 fram till år 2010 ansvarade CE Fritzes AB för utgivning av Sveriges statskalender detta efter kontrakt med staten. År 2010 upphörde den statliga utgivningen av Sveriges statskalender och utgivning under privat regi inleddes av Tony Lind men upphörde år 2015.

SVERIGES STATSKALENDER IDAG

Statskalendern som för närvarande tillhandahålls är ett digitalt initiativ av Elliot Keen som påbörjades år 2025 för att sammanställa all information om offentligt anställda i ett liknande format till den publikation som brukade vara Sveriges statskalender. Dagens version av Sveriges statskalender har därför ingen anknytning till tidigare utgivare, skribenter eller staten utan bedrivs som ett privat icke vinstdrivande projekt för att uppmuntra till transparens. Sveriges statskalender ska även fungera som en minnesruna för både tidigare publikationer och det gedigna arbetet som lagts ner på att dokumentera den svenska statsförvaltningen genom tiderna.